Hej!
Internet har inte fungerat alls pa sjukhuset och det har ar forsta gangen denna vecka vi ar tillbaks i stan. Idag har jag akt med hollandskorna eftersom Klara varit ute och rest, men kommer hem ikvall. Nu har det gatt 3 veckor sen vi kom hit, ibland kanns det som 3 mandader. Har verkligen blivit hemmastadgda och livet hemma kanns mer och mer avlagset. Allt som egentligen ar hur konstigt som helst borjar kannas vardagligt. Har precis hittat annu en oas har i stan med allt man kan tanka sig pa menyn (aven avocado sushi) for inga pengar alls. Vi har aven hittat bageriet (dar bara vita manniskor handlar) med fantastiska saker. Brodet har har annars varit urtrist, men nu.... Finns ingen risk att jag kommer hem ett spinko:). I veckan gick jag fran att hata papaya till att ha riktiga cravings:)
Igar var vi pa utflykt till en by langt upp i bergen. Hela samhallet samlades i kyrkan for att vi skulle komma, ta blodtryck, lakaren ordinerade nagra mediciner och de fick hamta ut det som vi hade med. Oftast bara for en vecka trots att det skulle ta minst en manad innan gruppen skulle tillbaka. Det ar helt vansinigt hur situationen ar har. Frustrerande!!En ung kvinna med diabetes, livradd for att bli blind, men utan nagonsomhelst mojlighet att kunna fa insulin eller ha koll pa sitt blodsocker... Vi gjorde aven tva hembesok till riktigt sjuka aldre manniskor som bodde i sina lerhyddor, men aven dar fanns inget som kunde goras. Det var en riktigt lang dag igar som satt sina spar. Det var precis som man tanker sig att det ar nar man ska till Afrika och jobba inom varden. Idag var jag pa HIV-kliniken dar patienterna kommer en gang i manaden for att hamta sina lakemedel och fa radgivning. Manga drabbade, otroligt tungt att ta emot de unga barnen.
Vi behovde alla komma in till stan idag for att latta vara hjartan och skriva av oss samt ha lite kul.
Kvallarna har varit underbara med tjejerna! Spelat kort, lyssnat pa musik, delat historier, skratt och grat men framfor allt enormt stod att prata igenom dagens upplevelser.
Det har varit markbart varmare denna vecka, skont att slippa frysa hela tiden! Aporna har ocksa varit livligare, fick en bra filmsnutt pa de igar.
Pa vagen hem ska vi kopa en flaska vin och lite snacks, kolla pa Juno och njuta av langhelg!
Just det, forra gangen vi var har satte vi upp lappar om att vi ville ha med folk pa safari. En grupp pa 3 svenskar horde av sig och vi ska nu aka pa 4-dagars safari 7 oktober:) Kanns helt fantastiskt!! Nasta helg flyttar vi narmare staden till det storre sjukhuset KCMC for att skriva vara uppsatser, men vi ska se till at gora roliga utflykter med tjejerna som kommer att bo kvar i Machame till borjan av november. Jag och Klara aker in till stan igen nu i helgen, forsoker med bilderna igen da!
Saknar er alla darhemma! Hoppas ni mar bra!!!
Kram Kristina
Internet har inte fungerat alls pa sjukhuset och det har ar forsta gangen denna vecka vi ar tillbaks i stan. Idag har jag akt med hollandskorna eftersom Klara varit ute och rest, men kommer hem ikvall. Nu har det gatt 3 veckor sen vi kom hit, ibland kanns det som 3 mandader. Har verkligen blivit hemmastadgda och livet hemma kanns mer och mer avlagset. Allt som egentligen ar hur konstigt som helst borjar kannas vardagligt. Har precis hittat annu en oas har i stan med allt man kan tanka sig pa menyn (aven avocado sushi) for inga pengar alls. Vi har aven hittat bageriet (dar bara vita manniskor handlar) med fantastiska saker. Brodet har har annars varit urtrist, men nu.... Finns ingen risk att jag kommer hem ett spinko:). I veckan gick jag fran att hata papaya till att ha riktiga cravings:)
Igar var vi pa utflykt till en by langt upp i bergen. Hela samhallet samlades i kyrkan for att vi skulle komma, ta blodtryck, lakaren ordinerade nagra mediciner och de fick hamta ut det som vi hade med. Oftast bara for en vecka trots att det skulle ta minst en manad innan gruppen skulle tillbaka. Det ar helt vansinigt hur situationen ar har. Frustrerande!!En ung kvinna med diabetes, livradd for att bli blind, men utan nagonsomhelst mojlighet att kunna fa insulin eller ha koll pa sitt blodsocker... Vi gjorde aven tva hembesok till riktigt sjuka aldre manniskor som bodde i sina lerhyddor, men aven dar fanns inget som kunde goras. Det var en riktigt lang dag igar som satt sina spar. Det var precis som man tanker sig att det ar nar man ska till Afrika och jobba inom varden. Idag var jag pa HIV-kliniken dar patienterna kommer en gang i manaden for att hamta sina lakemedel och fa radgivning. Manga drabbade, otroligt tungt att ta emot de unga barnen.
Vi behovde alla komma in till stan idag for att latta vara hjartan och skriva av oss samt ha lite kul.
Kvallarna har varit underbara med tjejerna! Spelat kort, lyssnat pa musik, delat historier, skratt och grat men framfor allt enormt stod att prata igenom dagens upplevelser.
Det har varit markbart varmare denna vecka, skont att slippa frysa hela tiden! Aporna har ocksa varit livligare, fick en bra filmsnutt pa de igar.
Pa vagen hem ska vi kopa en flaska vin och lite snacks, kolla pa Juno och njuta av langhelg!
Just det, forra gangen vi var har satte vi upp lappar om att vi ville ha med folk pa safari. En grupp pa 3 svenskar horde av sig och vi ska nu aka pa 4-dagars safari 7 oktober:) Kanns helt fantastiskt!! Nasta helg flyttar vi narmare staden till det storre sjukhuset KCMC for att skriva vara uppsatser, men vi ska se till at gora roliga utflykter med tjejerna som kommer att bo kvar i Machame till borjan av november. Jag och Klara aker in till stan igen nu i helgen, forsoker med bilderna igen da!
Saknar er alla darhemma! Hoppas ni mar bra!!!
Kram Kristina
2 kommentarer:
JAG SAKNAR DIG!!! Skönt att höra att du har det bra och att tjejerna är trevliga. Jag ser fram emot en ledig helg tillsammans med David, första på evigheter känns det som. Massor med kramar till dig.
Instämmer med Elin, som jag måste säga är en av de bästa och finaste jag mött. Du har en fantastisk vän i Elin som vi redan vet, men beöver sägas! Love/Silvia
Skicka en kommentar